Trots att dagen var fylld av deklaration, vårdcentralsbesök och arbete blev det en hel del upplevelser under de korta luftningspassen. Pungmesarna börjar komma tillbaka, idag visade sig en hane fint vid en traditionell boplats. Både törnsångare och buskskvätta var nya för året, och i båda fallen fenologirekord för min del. Märkligt att vissa arter är påverkade av de tre extra vinterveckorna, medan andra inte verkar bry sig det minsta. Det blev också ett litet drag på cykel för att kolla in en svarthakad buskskvätta. Min enda tidigare obs i kommunen omvandlades till vitgumpad när arterna delades i höstas, så detta var en ny art på listan. Inte speciellt oväntat, de blir vanligare för varje år och ses numera lite här och där. Inte varje år på hemmaplan, så det var kul ändå. De är inte svåra att få syn på, sitter helt öppet hela tiden, men vill gärna ha en frizon på 100 meter eller så. Fotot får väl passera som stämningsbild.
3 kommentarer:
Kul! Jag har aldrig sett svarthakad buskskvätta i Sverige. Det är ju för dåligt. Får försöka leta upp en i helgen... Min enda, kan kanske ha varit ihop med dig för det var nog tidigt 90-tal, har blivit en vitgumpad.
Ja, den minns jag att vi var och kollade den en gråkall vinterdag. Jag har haft bra flyt med svarthakade (det är ju bara så med vissa arter), men så bor jag ju nära där de brukar dyka upp. Tycker nästan att det är lite konstigt att den inte redan har etablerat dig som häckfågel här i Västskåne. Alla mina obsar är i nästan identisk biotop - gamla hagar med murkna staket och gärna med en vassrugge i närheten.
fantastiskt! ännu en härlig obs. Grattis!
Skicka en kommentar