Det här tyckte jag såg lite konstigt ut, jag trodde först att det var en Nephrotoma-harkrank som parade sig med en lite mindre myggvariant. Sen insåg jag att båda var glansmyggor, en liten hane och en stor hona. Jag har nog bara sett hanen tidigare. Det finns åtta olika arter i Sverige, och det är förstås omöjligt att hitta bilder på hälften av dem. Standardarten verkar vara Ptychoptera contaminata, så de här får preliminärt gå som den. Bild från i förrgår.
Massor med större kustflicksländor var ute och flög idag. Hade som vanligt inte tid att studera dem närmare, men jag hittade i alla fall en ung hona av "typ C" (enligt Dijkstra & Lewington). Jäkligt läcker med den orange-rosa mellankroppen. En spännande art, helt klart. Mindre hackspettarna verkar ha fått ut några ungar, det gnälldes friskt inifrån trädet.
Värmebölja! Förrförra natten var tropisk, förra gick nog ner mot 19. Svettigt och tyst. Svaga tecken på höstsäsong - idag 17 storspovar mot sydväst, igår två skogssnäppor i samma riktning. Slåtterflyet har jag sett tidigare.
Ny art idag - blekgrön mätare (Campaea margaritaria). Det skulle i och för sig inte förvåna mig om den finns med någonstans bland mina gamla bilder. Jag har för mig att jag har lagt några liknande åt sidan. Vanlig i södra och mellersta Sverige. Annars brukar gulvingad fältmätare (Camptogramma bilineata) vara den vanligaste mätaren häromkring med bred marginal. Åkerhumla och hushumla följde också med hem i kameran.
Bara gamla bekanta längs förmiddagspromenaden idag. Det är nästan lite komiskt att de sitter på exakt samma plats år efter år. Förutom de vanliga trollsländorna stötte jag på tistelbock, stor kardinalbagge, hårig bärfis m.m. När jag kom hem och kollade i datorn såg jag i alla fall två arter som jag inte har haft med i listorna - en buskantennmal, som jag i och för sig är rätt säker på att jag har sett någon gång tidigare, och en Cantharis livida, som jag mycket väl kan ha sett tidigare. Den är väldigt lik C. pellucida och varierar mycket i utseendet, men det tvåfärgade baklåret ska vara en säker karaktär.
Nu är det svårt att bestämma om man ska ge sig ut direkt på morgonen eller vänta till på förmiddagen. Det är förstås hur skönt som helst att ta ett morgondopp när man har havet för sig själv, men det händer verkligen inte mycket i naturen. Lite längre fram på dagen finns det i alla fall en del insekter att titta på. Det bästa är ju om det finns tid att göra bägge delar, och det funkade idag för en gångs skull. Nya för året var blå kejsartrollslända, fyrfläckad trollslända, större rödögonflickslända och kilfläckslända. Nästan bara honor hos jungfrusländorna, det känns annars som om hanarna brukar dominera.
Årets sommargylling var lite svårjobbad, det tog nästan en timme efter kompisens larm innan jag hittade den. Och då höll den ändå till i samma begränsade område (200 x 200 meter) där den "alltid" håller till. Fascinerande att den hittas där år efter år, särskilt med tanke på det snäva tidsintervallet, 25 maj till 10 juni ungefär. De är ju ofta rätt rastlösa. Först körde den bara varningslätet, som i och för sig är lätt att känna igen, men efter ett tag sjöng den ett tiotal strofer. Första riktiga sommardagen för året, och det blev några roliga insekter - kvickgräsfjäril, kamgräsfjäril, tidig mosaikslända, sjöflickslända, större kustflickslända och ett par schackbrädspigor. Kul också med en strimlus, det känns som om det var flera år sen sist.
Cantharis är fortfartande de enda skalbaggarna jag har gett mig in på. Trevliga arter som ofta sitter öppet och solar sig. Dagens bagge landade på min ryggsäck när jag stod och njöt av morgonsolen. Det visade sig med största sannolikhet vara en ny art för min del - Cantharis rufa. Det finns givetvis en förväxlingsart, C. figurata, som i princip är omöjlig att skilja från rufa på bild, men den ska visst inte bli längre än typ 8-9 millimeter. Denna var med marginal längre än 10 millimeter, så jag går på rufa i det här fallet.
Jag brukar göra en avstämning av årslistan den siste maj varje år, för att kolla hur jag ligger till och se om det går att komma upp i 200 innan året är slut. De senaste fem åren har siffran varit 176-176-173-174-174. Nästan så att man kan ana nån sorts tvångssyndrom... I år känns det ändå som om jag saknar en hel del lätta arter. Många vadare bland annat. I söndags rastade i alla fall en kustpipare nere på stranden. Vi får uppenbarligen nöja oss med enstaka exemplar av vadarna i år. Morgnarna i början av juni passar annars bäst till sånglyssning. Jag brukar cykla runt en liten damm där det med god vilja går att komma upp i 10 arter sångare på 10 minuter. Inte riktigt idag, men istället var mindre hackspett-honan på besök. Jag gissar att det finns ett bo i närheten. I söndags kom det en del prutgäss, och i en av flockarna var där två stycken som avvek. Jag slängde iväg ett par bilder och glömde förstås bort dem tills idag. Men visst var det två ljusbukiga...
