Det blev ett cykeldrag på eftermiddagen efter en rapport om en stationär ortolansparv. Jag hade nästan gett upp hoppet om att få se den arten igen, och en rastande hane kändes som en ren önskedröm. Det var inte mindre än 16 år sen sist för min del. Ny aprilart dessutom, jag tror inte det finns så värst många aprilfynd i Skåne genom tiderna. Sparven höll till på ett 300 x 300 meter stort fält med skön värme och motljus på ena sidan och kalla vindar och medljus på den andra. Och givetvis mest på den sidan där inte vi befann oss. Många fick fina bilder, men jag kom aldrig riktigt nära. Den här bilden är den enda där man kan ana vad det är för nåt...
2 kommentarer:
Jag minns inte ens när jag såg den senast... Minskar den i hela sitt utbredningsområde?
Ja, jag har sett siffror på uppemot 80 % minskning i södra Sverige under de senaste åren, men den är nog fortfarande rätt talrik (några 1000 par) på vissa ställen i Norrland. Förra året sågs bara en enda på sträck i Falsterbo, snittet sedan 70-talet är lite över 30.
Skicka en kommentar