Hälsade på hos hornugglorna, jag har varit lite orolig för dem den här hårda vintern, de har inte synts till de senaste veckorna. Idag satt de en liten bit bort från vanliga stället, så de rör väl lite på sig ibland. De är ju lite roliga också, sitter gärna helt öppet i en buske, alldeles intill någon väg eller stig. De hade ju kunnat gömma sig hur lätt som helst lite längre in i vegetationen. Nu upptäcker man dem såklart för sent, och de blir skrämda. Smala som pinnar, undrar vad de hittar att äta? Räknade till sex individer, så någon mus eller råtta går väl åt.
8 kommentarer:
wow! lyckliga lyckliga du :)
Ja, jag har haft glädjen att bo nära hornuggleträd de senaste 15 åren, så de känns lite som goda vänner. De är ju flyttfåglar utom här längst i söder, så kanske en del av gängen kommer norrifrån? Mitt "nuvarande" gäng sitter i en vildvuxen sommarstugeträdgård, i ett område som ursprungligen var tänkt för arbetarna på eternitfabriken. Det byggs nya små villor runt omkring, så ugglorna lär nog få flytta på sig snart...
ett hårt liv. Är de vana vid nyfikna människor eller kan det vara andra faktorer, som hunger, som gör att de inte låter sig skrämmas direkt?
Så fina
Det finns hornugglebon i närheten, men de brukar ligga högt upp i ett träd (ofta tall), i t.ex. ett gammalt kråkbo. De är nästan omöjliga att hitta på sommaren, i alla fall innan ungarna kläckts och sitter och kvider. Men på vintern väljer de gärna låga buskar intill något hus. Ugglan på bilden satt i ögonhöjd. Det är säkert hungern som driver dem in bland gatlyktorna, man ser dem relativt ofta jaga längs vägarna på kvällarna. I Lund brukar det sitta ett tjugotal ugglor i en enda tuja, mellan två hyreshus!
ett tjog ugglor i en tuja... att få lov att se EN vore något att hänga i en gran!
Härlig bild!
Tack! Jo, jag gillar färgerna i den, tyvärr kom en bil förbi, så jag han bara ta två snabba bilder.
oj, glömde bort att tala om att jag än en gång stulit din bild för mitt skrivbord. Passar fint inför studierna :)
Tackar!
Skicka en kommentar