Ja, vintern börjar som sagt ta ut sin rätt. Det första som mötte mig vid havet idag var en kråka som försökte hacka sig in i en djupfryst vitkindad gås. I andra änden av det oändliga spektrum som utgörs av livets mysterier hördes årets första sjungande turkduva. På en känd häckningsplats, men ändå... Kyleffekten var 13 minusgrader... Viggarna har fått lämna de istäckta dammarna och vilar nu ute i havet. Fyra kärrsnäppor är kvar sedan några dagar och försöker uthärda kylan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar