Stod en lång stund och blev road av ett stort gäng med grönsiskor, som vågat sig ner från sina alar. Hela flocken tassade närmare och närmare tills det skiljde 10 meter, då lyfte alla på en gång och fortsatte att leta frön en liten bit bort. Men de skulle tvunget på mitt håll igen, såklart. Omöjligt att få dem skarpa i vinterdunklet. Veckan har varit fin, blir ofta så när dammar och sjöar fryser till och fåglarna tvingas att samlas längs diken och annat med öppet vatten. Kungsfiskare, dvärgbeckasin, havsörnar, en ovanligt långstannande varfågel, rödvingetrastar, storspovar, gråhakedopping. Och för ett par dagar sedan en klassisk fidus för första gången (för mig) - jag stod och försökte fota en havssula som fiskade inte så himla långt från stranden, bilderna blev kass, men på en av dem syns en suddig, men solklar alfågelhane flyga förbi, som jag missade i verkligheten. Tur, eller synd, att det inte var en islom eller nåt annat riktigt ovanligt. Skulle kännas konstigt att lägga in en sån i listan...
4 kommentarer:
Ingen dålig artlista! Här är det kråka, skata, koltrast och talgoxe som gäller.
Det är ju en sak att man fotograferar något svårbestämt för att sedan försöka hemma (som vi ju gör med insekterna) och att få med något på bild som man inte sett. Det känns lite sådär, vet precis vad du menar.
medhåll! sannerligen ingen dålig lista... hade det varit islom dock skulle jag suttit på första bästa resa ner med Tekla :)
Jag lovar att höra av mig om här kommer nån som verkar stanna ;). De är ju extremt sällsynta här nere annars, kanske en eller två som flyger förbi vart 10:e år... Kändes oerhört konstigt med alfågeln (ingen direkt raritet, men man blir lite glad när man hittar en...). Jag vet inte om det finns några riktlinjer, men numera går det ju att hitta och identifiera fåglar på ohyggliga avstånd, långt bortom vad som syns för blotta ögat. Och finns det då egentligen nåt som säger att man måste stå därute och frysa, eller kan man rigga upp en fjärrstyrd kamera och sitta i hemma soffan och kolla på en tv-skärm?
Hittade en ismås på ett foto som var flera dagar äldre än den första ismåsen jag verkligen såg. Känns inte riktigt som den räknas. Om något sådant hade hänt här hemma, hade man skrivit med det i rapporteringen på svalan? Ismås 1 ex. Sågs ej, men finns på foto. Vilka bekymmer man har...
Skicka en kommentar