lördag 16 oktober 2010

Philoscia muscorum

Den här lilla gråsuggan verkar rätt vanlig i blandskog, sitter gärna öppet som på bilden, och inte i någon barkskreva som de andra suggorna. Det mörka längsstrecket på ryggen är nog bäst kännetecken. Riktigt svinkylig fågelskådning idag, mycket fågel i luften, men ingen ordning på sträcket. Domherrar, sångsvan och fjällvråk förvarnade om vinter. Ett tiotal gransångare kvar, det är ju imponerande att de kan hitta föda så här långt in på hösten. Märkligast idag var en mycket mörk pipare som flög förbi med två ljungpipare. Borde faktiskt ha varit en amerikansk tundrapipare, långsmala vingar, mörka vingundersidor och helsvart undergump tyder på det, liksom lätet som var en ljusare, mer utdragen vissling jämfört med ljungpiparens. Men det var över på några sekunder, och vi kunde inte hitta fågeln senare när vi letade igenom ljungpiparflocken i närheten, så den får gå som ännu ett mysterium.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Alltid frustrerande när man inte känner sig säker. Men nästa gång klämmer du den för nu är du påläst!

pelle sa...

Ja, det är spännande att börja forska i såna mysterier, kolla bilder och ljudfiler. Något som gjorde mig tveksam var att fågeln verkade vara i full sommardräkt så här sent på hösten, men det ska visst vara helt normalt. Sen vet jag inte varför jag blev så insnöad på amerikansk, det kunde ju lika gärna varit en sibirisk. Annars vet jag faktiskt inte vad det var, en så extremt missfärgad ljungpipare verkar lite långsökt. Men, men, inte första gången med frustrerande mysterier... Och säkert inte sista ;)