Svinkallt och bedrövligt i morse. Tycker att det har varit ovanligt många perioder med vindar från nordsektorn i sommar. Det är väl så här det börjar när Golfströmmen ändrar riktning... Havsspaningen gav inte någonting direkt, så jag begav mig in i "skogsdunklet" och letade blomflugor och annat. Två favoriter: trebandad skogsblomfluga och silverfotblomfluga, båda sådana man bara brukar hitta någon gång om året. Litet frågetecken efter silverfotblomflugan, det är ett riktigt jobbigt släkte...
Det blev ändå några fina sensommardagar. I går kväll när jag satt på balkongen och löste sudoku fick jag för mig att lyfta kikaren och såg att det fullständigt vimlade av tornseglare! Räknade till 1650 ex, och då såg jag förstås inte ens hälften av himlen. Riktigt mäktigt. Morgonen utvecklade sig till en av de bästa vadardagarna någonsin. Sexton arter fick vi ihop, bland annat åtta småsnäppor, två roskarlar, fyra svartsnäppor, tre kustsnäppor och tvåsiffrigt med brushanar, kärrsnäppor, rödbenor, gluttsnäppor och större strandpipare. Inget riktigt fotoavstånd, så dagens bild kommer från trädgården - en pendelblomfluga.
Fin vadarmorgon idag också, kanske mer på grund av det fantastiska sensommarljuset än artsammansättningen. Svartsnäppan såg mig direkt när den landade, men var tillräckligt nyfiken för att stanna kvar någon minut. Oväntat kallt bad på eftermiddagen, enligt uppgift ska temperaturen redan ha gått ner mot femton grader.
Fin vadardag idag, tvåsiffrigt med både rödbenor och gluttsnäppor. Tre roskarlar, årets första, tre kärrsnäppor och en kustsnäppa. Med mera. Fortfarande långt mellan insekterna. På en sträcka längs ån som var bra för ett par år sedan har det varit nästan tomt i år. Märkligt. Hagtornsbärfisen var den första för året, förr brukade jag hitta den i trädgården och lite varstans.
Två mindre rödögonflicksländor under morgonturen. Annars mest tröttsamt med höstvindar under hela veckan. Sommaren verkar bli kort.
En liten lucka bland höstmolnen lockade några trollsländor till min torra trädstam. Jag borde vara rätt säker på arterna vid det här laget, men det är väl som med tärnorna på våren att det bara är att börja om från noll varje år. Större ängstrollslända överst och blodröd nederst är min bästa gissning.
Småtrevlig förmiddagspromenad i mediokert väder med mediokert resultat. Jag är väl inte tillräckligt engagerad helt enkelt. En fin rödbent bärfis blev det i alla fall. Några strimlusar och en vinbärsfuks.
Sommaren verkar ha gett upp, istället blir det lite tid över att kolla bilder. Den här larven brottades jag med länge, tyckte den hade likheter med allt från sälgflyn till höfjärilar. Det var först när jag kom på att leta bland fjärilar med mållor som värdväxt som poletten trillade ner. Där var en som stämde på pricken - klöverfly! En vanlig art i södra halvan av Sverige. Bild från i förrgår.
Augusti är törnskatornas månad, fynden brukar ligga snyggt mellan den 5:e och 31:a. Idag var det sommarvarmt, annars känns det som om höststräcket kan dra igång när som helst. Knapert med insekter, dagens rapssugare var nog bara den andra bärfisen för året.
Oj, det var jobbigt att få ordning på den här bilden, stekeln satt i nån sorts självlysande gul monsterblomma. Som vanligt med insekter finns det en handfull arter i släktet, men nästan alla rapporter gäller Cerceris rybyensis. Om jag har förstått saken rätt har de andra tre eller fyra smala gula ränder. Under alla omständigheter en ny art på listan.
Berganden dök upp igen, på lite bättre fotoavstånd den här gången. Jäkligt märklig dräkt. Jag har lagt in den som adult hane, men det kanske inte går att utesluta en 2K? Bland vadarna var tre brushanar nya för den här veckan. De ville inte gå tillsammans när solen var framme. Dessutom min andra sorgmantel i kommunen och årets bästa bad i friskt, 20-gradigt vatten.
En ny art på den lite regniga förmiddagspromenaden - ett praktbyxbi (Dasypoda hirtipes). De lurviga bakbenen med rödgula pollensamlingshår visar att det är en hona. Detta är den enda kvarvarande Dasypoda-arten i Sverige, sedan silverbyxbiet och guldbyxbiet försvann under 1900-talet. Praktbyxbiet verkar i alla fall ha en rätt stor utbredning i södra Sverige.
En härligt stilla och sval morgon som bjöd på en lite trevlig blandning av vadare, om än mest enstaka exemplar. Med årets första svartsnäppa blev det i alla fall tio arter till sist. Alla i skönt solljus. Märkligast var annars en rastande bergand, en hane i eklipsdräkt, mitt första augustifynd (nummer 200 på den listan...). Det finns en gammal obs i juni, men den gången tänkte jag nog att det var en kvarstannande vårfågel.
En grå och höstlik morgon, är det redan slut med värmen? Blåsten och regnet har i alla fall tryckt ner en del vadare. Tre sandlöpare var kvar sedan i går, höll ihop med 52 kärrsnäppor. Småtrevlig blandning i övrigt med en grönbena, fyra gluttsnäppor, tre kustsnäppor och sju myrspovar.
Jag orkade bara läsa en halv bok under semestern, men den visade sig vara en riktig höjdare - Underland av Robert Macfarlane. Som det står på baksidan: "an epic exploration of the Earth's underworlds as they exist in myth, literature, memory and the land itself". Författaren tar oss alltså med på upptäcktsfärder längs gruvgångar, katakomber och underjordisk floder, ibland på gränsen av vad man klarar av om man har lite känning av klaustrofobi. Men oerhört fascinerande förstås. Jag måste läsa fler böcker av honom. Årets bästa kvartal började med hyfsat sommarväder, soligt och lite skönt blåsigt. Återigen bara gamla bekanta, men det var fint att se minst tio sexfläckade bastardsvärmare. Och storfläckig pärlemorfjäril blev ny kommunart, jag har annars rätt många obsar av den i grannskapet.
