fredag 7 december 2018

Sädesärla


Två saker kändes ovanliga idag. Solen sken och en sädesärla sprang omkring på stranden. Men det varade bara några minuter.

tisdag 27 november 2018

Sparvuggla


Den 200:e arten på årets cykellista blev sparvuggla. Det är bara tredje gången jag ser den här (tidigare i oktober 1999 och vintern 2011-12), så det var inte helt väntat, men den dök upp redan för tio dagar sedan, så det var väl ingen överraskning just idag heller. Jag gjorde några försök i förra veckan, men då ville den inte visa sig. Det är väl kylan som har gjort den lite orädd. Massor med fina bilder på Artportalen, kanske årets mest fotograferade fågel? Idag var där minst 20 skådare som smattrade med sina kameror... Den verkar hitta bra med mat, så det är väl inte omöjligt att den stannar över vintern.


lördag 24 november 2018

Entita

Så fick jag äntligen in min art nummer 200 för året. Det har varit så gott som tomt häromkring de senaste veckorna, men idag hamnade jag mitt i ett fint meståg som förutom talgoxar och blåmesar innehöll några svartmesar, trädkrypare och kungsfåglar. Läge att kolla efter stjärtmesar (det har setts en del sådana här de senaste dagarna och jag har förstås missat dem), men istället dök det upp en entita. Senast det begav sig var 2012-13, då en individ spenderade vintern här. En riktig lokal raritet alltså. Det har varit ett ganska konstigt år med alldeles för korta utflykter (om än så gott som dagliga), och när jag kollar igenom listan ser jag att alla arter utom två har dykt upp inom tre kilometer från hemmet. Och det är bara en som jag har tagit bilen till (lundsångaren, och den hade jag missat om jag hade tagit cykeln), så listan är nästan helt koldioxidneutral. Jag har några lätta luckor kvar, så det ska nog gå att komma upp i över 200 cykelarter.

söndag 18 november 2018

Ekorre


Naturupplevelserna är lätträknade så här mitt i november. Igår en riktigt fin men alldeles för kort obs av en rördrom som flög runt över en damm innan den kraschlandade i en vassrugge. Idag ett trevligt möte med en ekorre som inte gärna ville släppa taget om sitt byte, vad det nu bestod av.

tisdag 13 november 2018

Trädgårdsträdkrypare

Ja, det blev femte gången gillt, men idag fick jag i alla fall se trädgårdsträdkryparen som alla andra har sett, hört och fotograferat de senaste två veckorna. Senast det begav sig var 2005, då en individ upptäcktes på senhösten precis som i år. Då stannade den kvar fram till maj 2010 och genomförde under tiden minst en samhäckning med en vanlig trädkrypare. I den vevan fanns här alltså en del hybrider, som om det inte hade varit svårt nog att identifiera dem. Årets verkar vara helt utan inblandning i alla fall.

måndag 12 november 2018

Storskarvar


En liten del av en jätteflock med minst 3000 storskarvar. Och en havssula.

måndag 29 oktober 2018

Taltrast

Klassisk tabbe i morse – jag hade glömt att ställa om klockradion, och innan jag fattade att klockan var kvart över fem och inte kvart över sex hade jag såklart redan satt på kaffet och börjat koka gröt… Jaja, det var ju inte direkt ljust ute, så det var lika bra att börja jobba. Märkliga svängningar i vädret, förra veckans havsfågelvindar har bytts ut mot svinkall kuling från öster. Och vinterfåglarna börjar samlas – idag 25 sångsvanar, två mindre sångsvanar och säsongens första salskrakar. Utanför kontoret tog en taltrast tabberas på rönnbären med god hjälp av björktrastar och rödvingetrastar.


fredag 26 oktober 2018

Varfågel


Fick en stund med en trevlig varfågel som satt och småmyste i solen. Jag tror inte att jag har hört sången tidigare, men den är ju rätt försynt… Hörs nog inte mer än femtio meter i bästa fall. De drar kanske på lite starkare på häckningsplatserna?

tisdag 23 oktober 2018

Grålira och storlabb

Ännu blåsigare idag, upp till 21 m/s på eftermiddagen. Hade som vanligt bara en knapp timmes lucka, men det blev en grålira, en stormfågel, 27 havssulor, fem storlabbar (rekord!) och ett tjugotal sillgrisslor. En av storlabbarna var till och med inne över land och snurrade! 

måndag 22 oktober 2018

Havssula

Nytt rekord för havssula idag - 32 ex, med bra andel av yngre fåglar, fiskande och förbiglidande, ofta på behagligt avstånd. Mitt tålamod tröt i vanlig ordning, och flitigare skådare kunde notera nästan det tredubbla. Men det gällande kommunrekordet sattes för några dagar sedan, 125 ex! Otroligt! Under det korta förmiddagsbesöket noterades även en storlabb, sex prutgäss, två svärtor och två sillgrisslor.

fredag 19 oktober 2018

Vattenrall


Oj, vad det svänger! Idag var det lite markfrost och vinterkänning i luften. Det var precis att jag hann få upp kameran innan vattenrallen smög vidare in i vassen. Ganska många noteringar på lokalen i år, så de kan nog ha häckat där. Annars ser man dom oftast under vintern när det nästan är igenfruset.

onsdag 17 oktober 2018

Drillsnäppa

Idag var det visst den sista sommardagen för den här gången. Underbart väder, men rätt tomt i luften. De flesta av flyttfåglarna har väl passat på att dra söderut. Inga direkta överraskningar, men i morse sprang i alla fall en drillsnäppa längs stranden, nytt fenologirekord med 11 dagar för min del.

tisdag 16 oktober 2018

Brittsommar


Tunga veckor med allt mellan himmel och jord och snåriga deadlines däremellan. Ibland vill man bara packa en stor matsäck, sätta sig på stranden och stänga av klockan. Idag blev det i alla fall tid till ett lunchdopp och lite avkoppling i solen. Fortfarande 14 grader i vattnet.

Några fjädrar kvar att rugga

Fint med fågelsträck, men det tunnas ut för varje dag. Idag kom höstens första domherre, fyra trädlärkor, några tiotal taltrastar och sånglärkor. Gott om mesar och kungsfåglar fortfarande. Fjällvråkar, rödvingetrastar och andra som hör till det mörka halvåret. Ny kommunart igår – en större skrikörn som sågs sträckande mot söder vid norra respektive södra kommungränsen. Jag hade förmodligen haft en hyfsad chans att få in den på tomtlistan om jag bara haft tid att titta ut…

torsdag 11 oktober 2018

Oktoberbad

Jag tror inte att jag har badat i oktober någon gång tidigare, men idag kände jag att jag behövde lite uppiggning på lunchen. Två snabba dopp, och det var faktiskt riktigt skönt. Förhållandena var väl i princip som under en normal sommardag, 19 grader i luften och 13 i vattnet, så det var inte alltför kylslaget. Får se om det blir någon vinterbadare av mig, jag har i alla fall kommit en bit på väg…

Morgonen var fantastisk med sol och lite mer sydostvind, vilket alltid ger bra förutsättningar för sträckräkning. I och för sig lite väl utspritt med fåglar långt ut över havet och en tydlig koncentration en bit in över land. Det som gick att räkna var i alla fall vitkindad gås 950, ringduva 1150, skogsduva 18, glada 3, sparvhök 8, dubbeltrast 28, sånglärka 60, bergfink 400, bofink cirka 1000 och 30 större korsnäbbar i två fina flockar. Och så har jag fått se sträckande nötväckor för första gången, en över huset idag och två för ett par dagar sedan. Det är visst en sån höst i år.

söndag 7 oktober 2018

Jorduggla

Det går fort när det väl vänder över på höstsidan. På bara några dagar har sommarfåglarna bytts ut mot bergfinkar, kungsfåglar, ängspiplärkor, taltrastar, trädlärkor och svartmesar.


Riktigt varmt igår, men i morse hade det slagit om med riktigt kyliga nordvindar. Det brukar sätta litet fart på fåglarna, och timmen vid havet gav en insträckande jorduggla, en varfågel, tre kustpipare, en havssula, en blå kärrhök och en jätteflock med 2200 ljungpipare. Härlig blandning!

fredag 28 september 2018

Havssula

Ännu en blåsdag, idag något tiotal sekundmeter från nordväst. Lite enformigt på ett sätt, men utbudet av fåglar varierar rätt bra ändå. Första havssulan för säsongen, en ny septemberart för min del. En sillgrissla var ny på årslistan. För tjugo år sedan stod vi och räknade alkor i tiotal och hoppades att någon gång få se en havssula, idag är det precis tvärtom! En kustlabb kom förbi riktigt nära för en gångs skull, kanske 300 meter. Dessutom en kustpipare och en blå kärrhök.

torsdag 27 september 2018

Storlabb

Blåsig och höstlik vecka, tänk att det var sommarvarmt och badväder för bara några dagar sedan! Jag har inte gett upp försöket att samla ihop en bensinfri årslista på minst 200 arter, men det gick lite trögt under sommaren på grund av brist på tid/ork/lust. I måndags (den 24:e) fick jag i alla fall in storlabb på listan, och igår var det dags för en stormfågel som visade sig fint över det blåsiga havet. Jag saknar en handfull arter upp till 200-gränsen, men det kommer ju några riktigt bra veckor framöver. Och några billiga luckor finns det nog i listan… Morgonens timme vid havet gav i alla fall en storlabb (kanske samma som i måndags?), smålom, snatterand, sjöorre, dvärgmås, silvertärna och lite annat.

En av två tornfalkar som brukar jaga i området

lördag 22 september 2018

Falkar

Jaha, då var det alltså höst. Knud visade sig vara lite snällare än befarat, med medelvind på 12 m/s under förmiddagen. Rätt OK ändå. Fint sträck med tio stenfalkar, en snygg gammal lärkfalk och både tornfalk och sparvhök med ett 10-tal vardera. Fascinerande att se de små rovfåglarna kämpa i motvinden över havet. Dessutom två ljusa kustlabbar, tre snatteränder, två sjöorrar, en bivråk, två bruna kärrhökar, 35 ljungpipare, en kustsnäppa, en gluttsnäppa och cirka 10 ängspiplärkor i minuten (= 1200 ex under två timmar).

fredag 21 september 2018

Knud

Mycket väder idag. Det började med en mild och skön morgon med lätta vindar som efterhand gasade på ända upp till 20,6 m/s vid lunchtid. Då var det 23,1 grader varmt, så jag blev tvungen att ta ett dopp i havet. Skönt, men det var nästan så jag blåste i från bryggan. Sen brakade stormen Knud lös på riktigt och temperaturen rasade ända ner till 14 grader på knappt tre timmar. Häftig känsla när man nästan märker exakt på minuten när årstiderna avlöser varandra. Jag har för mig att det var likadant i våras, men på andra hållet förstås. Den svarthuvade måsen dök upp idag igen. Precis som igår drog den in över land vid 7-tiden, men det blev en liten filmsnutt. Lite för mörkt egentligen, så mest för stämningens skull.


Filmen var inte så värst bra från början, och det verkar som om Youtube komprimerar rätt hårt, så jag lägger ut en kornig bild också...


torsdag 20 september 2018

Svarthuvad mås

Jag har säkert kollat igenom flera tusen måsar under de senaste veckorna, men idag tog det förstås bara tre minuter för kollegan att hitta en svarthuvad mås. Typiskt! Den ville inte rasta någon längre stund, men visade sig fint i flykten innan den försvann in över land. En mörk 1K-fågel med många juvenila fjädrar kvar på ovansidan. Den räknas väl som en någorlunda stabil häckfågel numera, men har inte fått riktigt samma spridning som ägretthägrarna. Känns ju annars som om de har haft liknande utveckling i övriga Europa. I år har i alla fall ett tiotal ungar kläckts i Blekinge, och kanske någon enstaka i Skåne. Svarthuvad mås är annars en av kommunens specialiteter med fynd varje år utom två under 2000-talet. Typiskt första veckan i april och sista veckan i september.

tisdag 18 september 2018

Havsörn


Enormt bra småfågelsträck längs kusten idag. Gjorde några korta intervallräkningar och hamnade på mellan 500 och 600 fåglar i minuten. Totalt ganska precis 50 000 under en och en halv timme. Det var väl 98 % bofink, men även en del grönsiskor, steglitser, sädesärlor och enstaka bergfinkar, taltrastar, gulärlor. Det har varit väldigt tomt i luften de senaste dagarna, men det brukar alltid göra susen om vinden vrider mot SO. Jag tror där var 4 olika havsörnar under morgonen, först två yngre fåglar som förgäves försökte dränka en gråtrut, och sedan två äldre som rastade på en revel. Kan inte svära på det, men det såg ut som om de två första hade svart näbbspets och svarta stjärtteckningar osv. En svart rödstjärt sjöng vid skolan när jag cyklade förbi vid 06.20, då var det fortfarande nästan mörkt! Eftersom det blev en extra sommardag idag tog jag förstås ett dopp i havet under lunchen. Riktigt skönt i vattnet, säkert 17–18 grader, efter att ha varit nere och vänt under 15 förra veckan. Inga tår eller andra kroppsdelar domnade bort. Enligt närmaste väderstation var det 25,1 grader varmt på eftermiddagen!

fredag 7 september 2018

Ägretthägrar

Ett gäng med sex ägretthägrar har dragit runt i hemmamarkerna under några dagar. Det är egentligen helt makalöst hur de har ökat i antal under de senaste fem åren. Jag minns min första ägrett år 2004, för övrigt bara någon timme efter att jag kryssade storlabb (lite märklig kombo). Det året sågs tre individer i Skåne under våren plus en långstannare i Krankeområdet på hösten. Nu är vi snart uppe i 50 fynd bara i vår lilla kommun. Flera par ägretter häckar på Saltholm sedan några år, det är kanske därifrån våra fåglar kommer? De har även börjat häcka på Gotland och i Småland, och flockar på 20-tals, upp till 40-tals individer ses lite varstans i sydöstra Sverige under sensommaren. Det är väl bara en tidsfråga innan de bosätter sig i Skåne också. Passade på att ta säsongens sista dopp, det är fortfarande skönt i vattnet. Eller var det kanske inte det sista? Kanske det är dags att börja vinterbada?

måndag 27 augusti 2018

Wohlfühlurlaub


Första stoppet var i Regensburg, som visade sig vara en ganska rörig och tråkig stad trots sina 2000-åriga anor. Katedralen var i alla fall magnifik och medeltidsmörk på insidan, och det var kul att äntligen få se floden Donau. Salzburg var desto bättre, men oj vad där var mycket turister. Bäst var att ta hissen upp till det moderna konstmuseet och njuta av utsikten över staden.


Vi svängde in i Tyskland igen och hoppades på en lugn och skön morgon vid Königssee, men parkeringen var nästan full redan vid niotiden. Turistbåtarna hade börjat gå, och det var allt annat än fridfullt. En liten bit bort fanns det i alla fall en fin avskild utsiktsplats. Andlöst vackert, nästan omöjligt att fånga stämningen på bild. På en bergstopp i fjärran skymtade Hitlers örnnäste, det måste vara fantastisk utsikt däruppe. Och vilket känslokaos med tanke på historien. Vi borde såklart ha planerat in ett besök, men…


Tanken var att vi skulle prova på vandring i lite mer kuperad terräng än vad som finns i Skåne. Vi började lugnt i den lilla byn Auffach i Wildschönau. Linbanan var igång och det var en skön tur upp till toppen av Schatzberg (1898 meter över havet). Perfekt ställe att få igång alla ben och leder. Vandringen gick mestadels längs familjevänliga grusvägar, så det var inte alltför ansträngande. Bedårande vacker utsikt åt alla håll.


En morgon åkte vi en liten bit uppströms floden Wildschönauer Ache till den vackra dalen vid Schönanger Alm. Här började stigen med en slingrande uppförsbacke på nästan 500 meter (från 1161 till 1647 meter) genom knäpptyst granskog. På vissa håll kändes skogen riktigt genuin och ursprunglig med mossiga stubbar och vajande skägglavar, men det mesta har förstås varit brukat i tusentals år. Som tur var fanns det gott om svalkande källdrag längs vägen, och när våra låglandsben sånär hade fått nog gick det neråt igen.


Ovanför den högsta toppen till höger i bilden seglade en kungsörn, annars hände det inte så mycket i fågelvärlden. Vi hade inte planerat in någon aktiv skådning, så det blev mest lite ströobsar längs vägen. Svart rödstjärt var den vanligaste arten, det verkade finnas ett par vid varje gård. Bland granarna fanns det gott om nötkråkor och förstås en del mesar, korsnäbbar osv. Vattenpiplärkor flög runt lite här och där över alpängarna, och längs floderna syntes strömstarar och forsärlor.


 I granskogen fanns det även en hel del Erebia-fjärilar, men det visade sig vara en svår uppgift att identifiera dem. Det ska finnas 27 olika arter i Österrike och utan bilder på både ovansida och undersida (och bra litteratur) är det nog bara att glömma. Lite enklare i Sverige som bara har en utbredd art, skogsgräsfjäril, plus ytterligare fyra fjällspecialiteter. Jag misstänker att många av de vi såg i Österrike var just skogsgräsfjärilar. Den på bilden är lite avvikande med sina orange band utan fläckar och borde vara en Erebia pharte, eller Unpunktierter Mohrenfalter på tyska.


 Vi fortsatte västerut och hamnande i den lilla byn Schnann nära St. Anton, där vi av en slump hittade en fantastiskt häftig ravin med det sköna namnet Schnanner Klamm. Bitvis var det inte mer än 2 meter mellan klippväggarna. Stigen gick 5–10 meter upp längs sidan och var mestadels täckt av lösa skifferfragment. Lite här och där hade folk satt upp minnesmärken över bergsklättrare som trillat ner…



En morgon tog vi linbanan från St. Anton upp mot bergstoppen Valluga. Tre olika delsträckor: först en vanlig skidgondol till mittstationen, därefter en lite större korg med plats för 40 personer och sen den sista biten i en liten plywoodlåda med plats för fem stående. Som tur var fattade jag inte förrän vi kommit ner att jag egentligen inte vågade åka den sista biten. Korgarna syns på bilden som två blå prickar.


På 2811 meters höjd var det förstås storslagen utsikt. Och bara åtta grader varmt, skönt som omväxling till sommarvärmen. Långt nedanför oss låg en flock med alpstenbockar och vilade. Jag är lite osäker på deras status, men de räknas väl som vilda efter ett antal lyckade återinplanteringar. På 1800-talet fanns det bara 100 djur kvar i en nationalpark i Italien. Nästan helt tomt på fåglar, men efter en stund fick jag några sekunder med en alpjärnsparv i alla fall. Nere i dalen fanns det lite oväntat gott om klippsvalor, t.o.m. runt St. Antons moderna hotellkomplex.



Sista dagen blev det lite lugnare vandring vid Verwallsee väster om St. Anton. Mer granskog, alpängar och små raviner med vattenfall. Här var det lättare att hitta insekter, bland annat trumgräshoppor (Psophus stridulus) som lyste som små röda laserpunkter när de flög omkring. Vågiga vingbakkanter ska vara ett kännetecken för lundpärlemorfjäril (Boloria titania), så jag misstänker att det är en sådan på den andra bilden. Den finns inte i Sverige, men har en liten population i Finland.



Hemresan blev lite speciell – från 9 grader varmt på morgonen när vi gav oss av till 34 grader i Magdeburg på kvällen. Konstigt att resa norrut till århundradets värmebölja. Vi hade i alla fall lyckats med vår föresats att vandra minst en mil om dagen, och det är väl inte helt omöjligt att det blir en repris ett annat år.



söndag 15 juli 2018

Småtärna


Har äntligen kommit igång med att bada, och när man väl har börjat går det förstås inte att sluta. Det kommer att bli dagliga dopp många dagar framöver. Friskt, rent och skönt vatten i havet än så länge, inga skyfall som spolar ut mög… Trots, eller tack vare, den långvariga torkan verkar många av fåglarna ha fixat häckningen på ett bra sätt, i årets nyproduktion har jag bland annat räknat 130 ejdrar, 25 gravänder, 15 småskrakar, ett tiotal fisktärnor, en skräntärna och 11 småtärnor. Alla utom de senare står ut med det rörliga friluftslivet längs stranden, men skräntärnan och småtärnorna kommer nog lite längre ifrån. Här har i och för sig varit ovanligt fina och mer eller mindre permanenta revlar i lågvattnet, men Falsterbohalvön eller Salt-/Pepparholm är nog troligare kläckningsplatser. De flyger bra nästan direkt!

onsdag 4 juli 2018

fredag 29 juni 2018

Rutig buskmätare


Ytterligare en som jag nästan är helt säker på att jag har sett tidigare. Inga bilder, inga anteckningar. Får väl bli ett vinterprojekt att leta upp dem. Fotad igår, idag var det ganska händelselöst trots att jag tog den extra långa cykelrundan med många trevliga stopp. Sommaren håller i sig i alla fall.

onsdag 27 juni 2018

torsdag 21 juni 2018

Mindre rödögonflickslända



Kollade i artportalen, och det fanns bara fyra tidigare rapporter om mindre rödögonflickslända i år. Det tidigaste fyndet gjordes redan den 3 juni, så det kanske avspeglar rapporteringsviljan snarare än den verkliga förekomsten. Stark tyngdpunkt i sydvästra Skåne som vanligt. Och idag, kl. 12.07, vände jorden för att hälsa hösten välkommen. Skönt!

onsdag 20 juni 2018

Tegelbock


Den här bocken har jag sett någon gång tidigare, men det kan nog vara första gången i hemmakommunen. Jag måste hitta mina gamla anteckningar. Den ska vara karaktärsart i barrskogsbältet, och där kan man ju inte säga att vi ingår. Kanske det går bra med 50 år gamla planterade tallar också?

onsdag 13 juni 2018

Vit glasvingefluga


Så kom det äntligen lite regn. Inte mer än att det avdunstade på en timme, men ändå. De var de första dropparna sedan den 10 maj, då det kom en liten skur på 3,3 mm (enligt den närmaste väderstationen). Innan dess föll 1,7 mm den 1 maj, men det är alltså allt. Makalöst egentligen, jag tror aldrig att jag har sett så många helt molnlösa himlar tidigare.

tisdag 12 juni 2018

måndag 11 juni 2018

Lindsvärmare


Den månadslånga värmeböljan avslutades inte med ett välgörande åskoväder, utan övergick smygande i vanlig svensk tråksommar. Som väntat var cykelrundan fullständigt avslagen, men precis när jag skulle vända hemåt hittade jag de här magnifika bestarna kopulerandes i en solig och vindskyddad glänta.

fredag 8 juni 2018

onsdag 6 juni 2018

Vitt nässelmott och lundsångare


Jag är rätt säker på att jag har sett det här vackra lilla mottet tidigare, men det verkar som om jag har slarvat bort mina gamla listor. Får väl börja om på 0 igen. Hur som helst har de den dåliga vanan att sätta sig på undersidan av nässelblad, så det blir gärna lite nällningar på fingrarna om man vill ha en bild.


När larmet kom om en lundsångare en mil bort hade jag redan ett antal cykelkilometer i benen, så det fick bli ett sällsynt bildrag. Jag lovar att kompensera med en helt vegetarisk dag i morgon. Han sjöng fint under en halvtimmes tid i alla fall.

måndag 4 juni 2018

Trädgårdsborre och mörk eldblomfluga


Ja, sträcket är ju så gott som slut, men det är sagolikt skönt att bara stå och spana ut över sundet. Om man är tidigt ute kan man få en timme eller så för sig själv. Idag fick jag emellertid sällskap av en äldre skådare som undrade om jag hade sett några prutgäss. Han ville så gärna se dem på nära håll, för han tyckte att de hade så skön utstrålning, nästan lite "rokoko-känsla". Det tyckte jag var fint sagt, bara att hålla med! Tyvärr hittade vi inte en endaste gås, men det blev en trevlig pratstund i alla fall.


Några repriser till – trädgårdsborren brukar vara ganska vanlig lite överallt. Den mörka eldblomflugan kan kräva lite mer jobb, men de dyker upp rätt regelbundet. Tjocka svarta baklår är typiska, och den eldröda bakkroppen lyser i flykten.


söndag 3 juni 2018

Fyrfläckad trollslända


Idag var det de fyrfläckades tur att dominera. Även en hona bred trollslända vid ån och årets första bruna mosaikslända utanför kontoret.

fredag 1 juni 2018

Rödbent bärfis

Värmeböljan fortsätter, och lagom till idag hade dessutom vinden avtagit. Mätte upp 28,6 grader på kontoret under eftermiddagen. Inte helt lätt att fokusera. De första ljusa timmarna på morgonen är härliga i alla fall. Jag gillar när det blir lite udda artkombinationer i obsboken, och idag bestod listan av nilgås, dvärgmås, snatterand, svart rödstjärt, småtärna, prutgås och gräshoppsångare, allt inom en timme. Dessutom årets första större rödögonflickslända och en rödbent bärfis i det sista larvstadiet.


torsdag 31 maj 2018

onsdag 30 maj 2018

Större sjötrollslända


Den här trollsländan tyckte jag såg väldigt spännande ut när jag hittade den, men en koll hemma i datorn visade att det var en hane större sjötrollslända som höll på att blåpudra sig. Det brukar finnas gott om dem längs rundan, men den här mellanformen har jag inte sett tidigare. Mycket tjusig hur som helst. Värmeböljan håller i sig och gör det lite avslaget på fågelfronten, men igår var det ändå fint med 1160 sträckande prutgäss. Vackert i underbart klart och soligt morgonljus. Igår dök den första kejsartrollsländan också upp, lite oväntat en hona längs havsstranden. Udda biotop, hoppas att hon hittade till någon damm i närheten. I morse flög en hane omkring på en lite mer traditionell plats längs ån.

fredag 25 maj 2018

Ctenophora pectinicornis


Harkrankar kan vara lite tråkiga ibland, men det finns några släkten med lite mer iögonfallande arter. Det tog ett tag innan jag hittade rätt med dagens vackra hona, letade först bland Nephrotoma som har en del gula och svarta arter. Men det visade sig alltså vara en Ctenophora pectinicornis, en ganska vanlig och spridd art verkar det som. Just denna har inte något svenskt namn, men de andra i släktet kallas gulringad, gulprickig och gulfläckad vedharkrank, så fantasin hade kanske tagit slut.

torsdag 24 maj 2018

Bred trollslända och mindre taggmätare


Enligt Trollsländor i Sverige gillar breda trollsländor "små vattensamlingar, ofta i nyskapade eller störda miljöer". Det borde alltså finnas goda förutsättningar för arten häromkring, men dagens hane är nog bara det andra fyndet för min del. Färre än tio finns rapporterade i Artportalen. Inga bestämningssvårigheter där, värre med taggmätarna. Det finns tre arter (större, mellan- och mindre) som är så gott som omöjliga att identifiera om man inte har dem i mikroskop, men den mindre ska vara standardarten i Skåne.


onsdag 23 maj 2018

Lindmätare


De underbara morgnarna bara fortsätter. Jag tror aldrig att jag har sett så mycket blå himmel tidigare. Och det verkar fortsätta över helgen med rena högsommartemperaturer. Sömnkontot börjar sina, men så får det bli om man inte kan sova längre än till soluppgången. Stilla i fågelvärlden, men de allra sista stötarna av vårsträcket ska klaras av. Vackrast idag var 57 prutgäss som rastade i lugn och ro på det spegelblanka sundet. Sen kom 90 till i en bångstyrig flock. Jag hade tänkt att koncentrera mig på stora, färgglada och lättbestämda insekter, särskilt de grupper där det finns bra litteratur. Och där ingår egentligen inte mätarlarver, men denna såg lite trevlig ut. Bör vara en lindmätare, en mycket variabel och uppenbarligen mycket vanlig art som jag inte tror att jag har noterat tidigare.

tisdag 22 maj 2018

Större sjötrollslända och blåbandad jungfruslända


Inga direkta överraskningar, men årets första större sjötrollslända var ute och flög i alla fall. Igår var där två citronfläckade kärrtrollsländor, så man kanske kan misstänka att de har fattat tycke för någon damm i närheten. En å på den skånska slätten fungerar ju i och för sig som en väldigt lång och smal damm, så den biotopen kanske också funkar. Inga kärrtrollsländor idag, dock. Jag har fortfarande bara sett blåbandade jungfrusländor häromkring, misstänker att virgo har andra önskemål. Det står också i Dijkstra att den föredrar lite svalare och mer strömmande vatten, gärna i skog.