fredag 30 april 2010

100




Det var egentligen sovmorgon på programmet, men jag vaknade 04.30, så det var väl meningen att jag skulle ge mig ut i naturen. Bestämde mig för att prova området runt Kranke- och Vombsjöarna. Vid den här tiden på året blir det aldrig långtråkigt att skåda fågel. Började vid Silvåkratornet, där en lång rad vårfåglar var på plats - rör-, säv-, ärt- och törnsångare, buskskvätta m.m. Några svarttärnor flög runt, rördromen tutade. Flera näktergalar gapade på, de är som lättast att se nu innan löven slagit ut. En satt helt öppet och skakade av sången i tio minuter. Arterna trillade in efter hand, och jag började fundera på att köra en dagsräkning. Kanske det skulle gå att komma upp i 100 arter? Det är egentligen inga problem nu på våren, men med lite begränsad tid och begränsat geografiskt område kan det vara lite klurigt. När jag väl bestämt mig började det såklart gå trögt. När man räknar arter så här hakar man gärna upp sig på arter man inte sett. Rödstjärt och björktrast visade sig vara omöjliga, "säkra" revir var tomma. Men så plötsligt, när jag gått runt i Vombs fure en resultatlös halvtimme, hoppade ett gäng talltitor fram, samtidigt som en tofsmes hördes i närheten. Det finns ju där året runt, men det är verkligen inte varje gång man ser dem. Och trädlärkan började sjunga, liksom dubbeltrasten. En mindre strandpipare flög förbi och det började kännas lättare igen. Ett span ut över Vombsjön gav två svarthakedoppingar och en havsörn, under tiden flög två stjärtmesar förbi. Allt var frid, så började det regna. Typiskt! Kände inte riktigt att det var dags att åka hem, så jag skulade en halvtimme och räknade ihop listan. Jodå, lite drygt 90. Lite uppehåll, så skulle det nog kunna gå. Hade bara en måsart (skratt-) så långt, men i inlandet är det inte alls säkert att få med alla på några timmar. Den nya våtängen vid Kävlingeån visade sig lyckad - en gråtrut, två fiskmåsar, tre havstrutar. Alla arter är värda lika mycket! Lite oväntat gick där sex skärfläckor, kanske de provar att häcka där? Fina ladusvaleflockar, men det tog lång tid att hitta de enstaka hus- och backsvalorna. Regn var på gång igen, och nu var det verkligen dags att åka. 98 arter... Men, precis innan jag skulle slå igen dörren ropade en gröngöling, och det var väl f-n om jag inte skulle hitta en art till. Kollade luckorna, och nötväcka saknades, oväntat, men jag svängde inom Linnebjer och där satt minsann ett helt gäng och plockade bland löven på gångstigen. Så visst funkade det att få ihop 100 arter, utan några förberedelser och i rätt kasst väder. Vädret gjorde att det var dåligt med småkryp, men i alla fall enstaka sälgsandbin (Andrena vaga), mörka jordhumlor (Bombus terrestris) och fläcklundsnäckor (Arianta arbustorum).

2 kommentarer:

Anonym sa...

Det där var imponerande! Jag kommer väl upp i 15 arter när jag går Holken-rundan...

pelle sa...

Ja, det är härligt att komma in till Kranke. Lund är bättre på naturvård än kommunerna runt omkring, så det känns faktiskt mer levande där än längs havet numera.