Hieroglyfpraktmal

Det är alldeles för mycket jobb just nu, känns lite frustrerande att se det vackra vädret när man inte kan komma ut till nån reda. Men det är ju gott om dagar kvar på sommaren. Den här underbara lilla malen är från i söndags, den satt och vilade på glasfasaden på Rökeriet i Laholm när vi var där och käkade lax. Inte i Skåne alltså, men det får väl gå ändå. Hieroglyfpraktmalen (Bisigna procerella) finns bara sällsynt i sydligaste Sverige, men tillhör de arter som kan bli vanligare med klimatet.

Rödstjärt

Midsommarafton firades enligt traditionen med sill, små grodor, jordgubbar, grillning, båtfärder och annat. Inget bad i år, solen ville bara lite då och då. Den lite ensliga ön i Blekinge var en ny, men mycket trevlig bekantskap. Rödstjärtarna i trädgården hade minst fyra nyflygga ungar att hålla reda på.

Mindre rödögonflickslända

Höststräcket började programenligt med en sydsträckande skogssnäppa, det slår nästan aldrig fel - midsommar +/- ett par dagar. Hoppas det hinner bli många härliga sommardagar innan det tar fart på allvar. Årets första mindre rödögonflickslända var på vingarna, de brukar dyka upp de sista dagarna i juni. Flygtiden är alltså väl skild från den större artens, i alla fall häromkring.

Brun mosaikslända

Dagens projekt var att fota en brun mosaikslända. De stora trollsländorna kan vara ohyggligt vaksamma om man inte hittar dem nykläckta. Men i år har jag hittat en liten glänta med några solvarma tallar som verkar vara en favoritplats. Sländan (eller sländorna, jag tror det finns två individer i grannskapet) brukar sitta på exakt samma ställe, så med lite tålamod och undvikande av häftiga rörelser borde det gå att komma nära. Och det gick lite bättre idag, det var först på 2-3 meters håll som sländan tröttnade och kastade sig ut i gläntan. Så det blev inga närbilder idag heller. Men de är ju egentligen vackrast i luften när solen gnistrar i vingarna.

Påfågelöga

De här larverna är underbart konstiga, jag trodde inte att de blev så stora. Ett hundratal i nästan lillfingerstorlek samsades om ett par nässlor. Har bara sett mindre varianter tidigare, de har väl haft lite att växa innan det var dags att puppas. Väldigt få flygande fjärilar fortfarande, håller tummarna för att det exploderar snart.

Tvåbandad getingfluga

Jag tycker att jag har haft en himla otur med blomflugorna i år, den här tvåbandade getingflugan (Chrysotoxum bicinctum) ville bara vara med i några sekunder innan den flög vidare, och bilden fick bli hårt croppad. Men det är ju en fantastiskt stilig fluga, och helt omisskännlig. De andra getingflugorna är klassiskt getingrandiga.

Tornseglare

Fåglarnas sommar kan vara otroligt kort, redan så här några dagar innan midsommar samlas tornseglare i oroliga flockar. Många ger sig säkert av i det ostadiga vädret, kanske efter en avbruten häckning eller brist på partner. Men å andra sidan har ju seglarna sommar på vintern också.

Psiaftonfly

Inget skådande av nånting den här helgen, istället en massa jobb, och det kan ju funka när det inte går så värst lång tid mellan skurarna. En psiaftonflylarv i trädgården var i alla fall kul, verkar kunna dyka upp lite varstans. Höll på att cykla över en en gång, mitt ute på skånska slätten, många hundra meter från närmaste träd.

Gulvingad fältmätare

Det blev bara en kort cykeltur idag, det gäller att passa på mellan skurarna. Väldigt få insekter ute, förstås, men märkligt nog ett tjugotal gulvingade fältmätare på en liten yta. Den verkar vara den vanligaste mätaren häromkring, men jag brukar ändå bara hitta några enstaka exemplar åt gången.

Laphria flava

Imponerande, stor rovfluga, som slukade det mesta som flög förbi i småflugväg. Precis som med bålgeting nästan lite för stor för att det ska kännas tryggt, 3 cm i kroppen! Men vad jag vet är de ofarliga för oss tunnhudingar. Laphria flava är standardarten i släktet, men som vanligt när det gäller flugor finns det många liknande arter. Lugnt i trollsländevärlden, men årets första bruna mosaikslända var på vingarna, och så upptäckte jag att jag inte behöver köra bil en halvtimme för att hitta kilfläcksländor, det räcker att jag cyklar 10 minuter...

Ljus lyrflickslända

Ett liknande scenario som i måndags - en "förlorad" art dök upp igen. Ljus lyrflickslända var en av de första flicksländorna jag fotade, det var väl tre eller fyra år sen, och jag har bara sett den en gång till sedan dess! Nu hade jag i alla fall en bild, så det var inget att ligga sömnlös för. Den tillhör ju dessutom de allra vanligaste arterna i ett större perspektiv, och det är väl förhållandena häromkring som gör den till en lokal raritet. Det är väldigt spännande att se dynamiken i de olika arternas populationer. De senaste dagarna har större kustflickslända varit den dominerande, med säkert 250 individer idag. Mörk lyrflickslända, som fram till nu varit den vanligaste, verkar gå tillbaka lite med ett 50-tal ex idag, liksom sjöflickslända. De får förstås betraktas som talrika fortfarande. Större rödögonflickslända har jag nog aldrig sett fler än 5 åt gången, och spjutflicksländorna har försvunnit helt, efter att ha varit rätt lätta att hitta för några veckor sen. Ska bli kul att följa de ljusa, kanske det är deras tur att ta över?

Mindre blåvinge

Jag skrev in ett litet gäng med mindre blåvingar i obsboken för fem-sex år sen, det var precis när Nationalnyckeln kommit, tror jag. Sedan dess har jag nog kollat 500 polyommatinider (?), och bortsett från någon enstaka toste- och rödfläckig har alla varit puktörneblåvingar. Märkligt namn på den vanligaste blåvingen förresten, med en växt som ingen känner till! Det finns en del andra vanliga arter i landet, men de vill nog ha frodigare blomsterängar än vad som finns här. Jag har inte varit i närheten av att ens misstänka någon mindre, och den där nybörjarobsen har såklart gnagt i mitt sinne sedan dess. Var det kanske några slitna icarus jag hade sett ändå? Men så idag dök den lilla kärleksguden (Cupido minimus) upp igen, bara några meter från den tidigare obsplatsen.

Kilfläckslända och gulfläckad ängstrollslända

Kilfläckslända var målet för dagen, och det tog faktiskt inte mer än fem minuter vid en lämplig damm innan det rasslade till i den frodiga kantvegetationen och en elegant bjässe dök upp. Där var nog två individer, men den första satt snällt och vilade sig en lång stund. Jag fick till och med tid att fota en annan slända som damp ner framför mina fötter. En ängstrollslända som jag inte riktigt kände igen, nyligen flygg och dåligt tecknad. Men efter lite funderande kom jag fram till att det var en gulfläckad ängstrollslända, och även den en ny art. Lite konstigt, för jag tror att den är vanlig. Jag har i och för sig inte letat speciellt aktivt. Kilfläcksländan har en lite märklig utbredning - förutom två hotspots i sydvästra och nordöstra Skåne verkar den bara finnas på Öland och Gotland. Oerhört vacker, och för en gångs skull finns det inget att ta fel på. Den gula kilen lyser på många meters håll. Den citronfläckade bråkade med mig igen, verkade vara noga med att sitta ute över vatten, och då blev det motljus. Massor med smaragdflicksländor, som alla var allmänna, vad jag kunde se. Honorna är ju kluriga, men en kraftig hade haft en extra grön fläck på halsskölden, och en mindre hade haft en gul bakkant på ögonen. Gott om större sjötrollsländor också, den har ju ett lite lustigt namn, jag har inte sett någon art som vanemässigt håller sig så långt från just vatten som dessa. Kan sitta på grusvägar en kilometer från närmaste väta.

Blåbandad jungfruslända

Vilken underbar dag! Lagom svala vindar och lagom skön sol. Blev inspirerad att ta en tvåmilacykeltur nu när Skåne är som vackrast. Fint med insekter, nya för året blev amiral, tistelfjäril och nyfiken blomfluga. Jag har inte riktigt fått kläm på de honfärgade jungfrusländorna, enligt Chinery ska blåbandad få gröna vingar efterhand som de mognar, som på bilden, och blå jungfruslända ska dra mer åt brunt. Såg bara blåbandade hanar idag, så det ligger väl nära till hands att tro att honan på bilden också är en sådan. Det verkar som om ängstrollsländan jag fotade för 5 dagar sedan var en större, i så fall nytt fenologirekord med två dagar. Om man kollar alla rapporter i Artportalen framträder en rätt märklig fyndbild - fem fynd har gjorts 6-9 juni, alla på samma lokal. Det finns ett fynd i Halland den 8/6 och ytterligare tre fynd andra halvan av juni i andra landskap. Men inga fler junifynd i Skåne! Det är en lucka på nästan en månad till nästa fynd, 6/7. Kan det verkligen vara så stor skillnad i olika populationers kläckning, eller beror det på att fyndmaterialet är för litet? Kan bli spännande med alla nya obsar de kommande åren.

Jämnbred dammblomfluga

Dagens bild är extremt hårt croppad, men jag tog med den ändå, eftersom jag tror att jag inte sett arten tidigare. Dammblomflugorna är alltid trevliga att stöta på, de har en närmast försynt flygstil när de svävar runt utan någon som helst brådska, alltid i kantvegetationen vid någon damm. De är alltså lätta att följa och sätter sig gärna stilla en stund, så att man får chans att fota dem. Den på bilden skrämdes tyvärr omgående bort av en harkrank. Det finns fem olika arter, borträknat den långnosiga delar de fyra andra upp sig i två par som är extremt snarlika, och knappt går att skilja åt i fält. Det som talar för att detta kan vara en jämnbred istället för en midjedammblomfluga (som jag såg på lokalen förra året) är att bakkroppen, särskilt T2, ser just jämnbred ut, och att de två vita krokteckningarna sitter en bit ifrån varandra (avståndet mellan dem är längre än avståndet fram till tergitens framkant). Hade behövt se undersidan för att vara riktigt säker...

Brunsprötad skymningssvärmare

Jag vet inte hur många gånger jag pelat på gamla pinnar och löv (och fågelskitar förstås) för att kolla om de kanske kunde vara något levande. Visst händer det att man hittar några enstaka kamouflagemästare, men oftast är det just bara skräp. Så idag det var extra kul att "det vissna lövet" visade sig vara en magnifik brunsprötad skymningssvärmare. Alltid lika kul att hitta de här bjässarna. Den brunsprötade är nog den svärmare man har störst chans att se häromkring, men det har ändå bara blivit ett par larver och någon enstaka förbisurrande. Hos trollsländorna var allt som vanligt till en början, men sen dök årets första ängstrollslända upp (större), en kejsartrollslända och en hastig skymt av en citronfläckad kärrtrollslända. Kul hur man möter de olika arterna på olika sätt, vi var i Jönköping i helgen och där flög citrontroll i en park mitt inne i stan och visade sig hur fint som helst. Här verkar de väldigt vaksamma, men rätt vad det är får man väl närkontakt med dom också. Ett par av guldtrollsländorna såg ut att ha gula fläckar längs bakkroppen, och var alltså kanske gulfläckiga, de ska finnas på lokalen. Får kolla bättre nästa gång. Första flodsångaren på en herrans massa år var också kul.

Ängsgetingfluga

En ny blomfluga idag - ängsgetingfluga (Chrysotoxum festivum). Jag har bara sett klaffgetingfluga tidigare, men den här ser helt annorlunda ut med sina smala gula ränder. Istället finns det några andra, extremt snarlika arter att ta hänsyn till, men helgula ben och aningen vinklade gula streck på bakkroppen ska vara bra kännetecken. Bra med trollsländor också, men de flesta flög glatt omkring i värmen och var svåra att fota. Citronfläckad kärrtrollslända var en ny art, men det blev bara några trista motljusobsar.

Karminspinnare och hagtornsfjäril

En helt suverän upplevelse att se den här eleganta skiffergrå och sammetsrosa spinnaren flyga över ängarna. Fick en känsla av en 1700-talssalong av någon anledning. Satt bara still för två bilder. De har väldigt fräcka larver också, som jag ännu inte sett i levande livet, men de verkar inte vara alltför ovanliga. Hagtornsfjärilen satt på exakt samma ställe som förra året, de är otroligt majestätiska i flykten. Faktiskt riktigt dåligt med fjärilar annars, förutom standardsortimentet bara ett par ängsnätfjärilar att nämna. Undrar om våren varit för torr? De har några veckor på sig ändå.

Vit stork

För några veckor sedan landade en flock med drygt 200 storkar på Malta, till glädje för öns naturvårdare, och tyvärr även för den skjutglada delen av befolkningen. När flocken drog vidare fanns det bara 87 storkar kvar... Faktiskt riktigt bedrövligt och läge för en internationell bojkott! Dagens stork ser faktiskt omärkt ut, men den delen av benet där ringarna sitter skyms av fjädrar, även om man på bilden tycker att det mesta syns. Gott om projektstorkar i närheten, och jag tror nog att en vild stork inte hade passerat tjugo meter ifrån mig. Man försöker ju få de inplanterade att flytta som de vilda gjorde förr, men kanske det är säkrare för dem att stanna i Skåne året runt?

Humleblomfluga

Såna här dar önskar man att man hade koncentrerat sig på en eller två insektsgrupper, istället fylls kameran med hundratals bilder på obskyra flugor, skalbaggar, vecklare och annat som man aldrig kommer att kunna identifiera. Idag hittade jag i alla fall äntligen en humleblomfluga (Volucella bombylans), de 3 Volucella-arterna är makalöst fräcka! Det finns dessutom ett par riktigt spektakulära arter som knackar på söderifrån, kanske sitter de här en dag? Humleblomflugan är nog inte så ovanlig, men varje gång jag trott jag fått napp har bilden visat någon annan art. Den är ju extremt lik den breda narcissblomflugan som var med för någon vecka sedan, men här ser man bl.a. en mörk fläck mitt på vingen och ett långt utdraget ansikte. Vingen saknar dessutom Eristalis-knycken på vingribba R4+5. Båda arterna kan efterlikna olika humlearter, och det är förstås bara en tillfällighet att båda råkade likna stenhumlor.