Jag har egentligen slutat med tomtskådningen, men årets riksmästerskap sammanföll med lite olika faktorer, bl.a. jobb och pyspunka på cykeln, så jag tyckte att det var värt ett försök. Som vanligt blev det bara några timmar på morgonen och enstaka spaningar under dagen. Vädret var relativt gynnsamt med tidvis skön sol och SV-vindar som tilltog efterhand (lite sämre för sträcket, lite bättre för motorbullret). Underhållning fram till klockan 8 i form av ett avlägset rejvparty… Kul att blicka tillbaka några år. När jag började med tomtskådningen kändes det som om man var mitt i höststräcket vid den här tiden på året, nu är det betydligt mer sommarkänsla. Bofinktoppen har nog försenats med minst tio dagar, och idag kom bara ett 100-tal. Den talrikaste arten blev istället lite oväntat ladusvala med lågt räknat 300 sydsträckande. Ännu lite mer oväntat blev det även en ny art på tomlistan i form av en stenskvätta som kämpade sig söderut i motvinden och satte sig för att vila en stund i toppen på grannens gran! Kul med en art som är helt regelbunden bara några hundra meter bort, men nästan omöjlig att få in på en ordinär villatomt. Den blev nummer 159 på totalen. Silltrut och steglits var bara andra gången i mästerskapssammanhang. Fyra enkelbeckasiner och några stenknäckar hörde också till det oväntade. Eftermiddagen och kvällen gick bort på grund av stark blåst och regn, så jag fick stanna på 47 arter. En bra bit från rekordet, men nära snittet (48,3).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar