Äntligen fick jag tid till ett besök vid de spännande trollsländedammarna. Som tur var var min nya kollega på plats och kunde visa de bästa ställena. Han hittade många fina arter där förra året, och i år hade han koll på gulfläckad ängstrollslända, kraftig smaragdflickslända och mindre smaragdflickslända. Det började pedagogiskt med ett par pudrade smaragdflicksländor, den enda tidigare Lestes-arten på min kommunlista. Efter en stund dök några kraftiga upp, bland annat en som satt och käkade och lät sig fotograferas. Det bästa kännetecknet syns inte på bilden, men den halvt pudrade S2 och de klarblå ögonen ska vara god vägledning om inte absoluta kännetecken. De typiska analbihangen sågs tydligt i kollegans bättre kamera, och helhetsintrycket var klart bastant. Det tog lite längre tid att hitta den mindre, men efter en timmes smygande i strandvegetationen hittade vi en som satt tillgängligt. Även här syntes analbihangen fint i kameradisplayen, och tillsammans med den smäckra formen, den ljusgula bakkanten på ögonen och pudringen som var begränsad till S9-10 kändes den ändå rätt distinkt. Men som släkte räknat gör ju Lestes inte särskilt mycket väsen av sig. Minst två gulfläckade ängstrollsländor flög runt oss det mesta av tiden och gav fina möjligheter till jämförelse med de vanligare blodröda. Annars bara ett par blågröna mosaiksländor och större kustflicksländor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar