Spovarna brukar vara mycket vaksamma och svåra att komma nära, men idag hade jag tur när jag stod i lä för den stygga vinden. Hon betade av stranden systematiskt åt mitt håll, tio meter ut i det grunda vattnet, sen in till stranden igen osv., i sick-sack. När avståndet väl var acceptabelt räckte såklart inte ljuset till mer än 1/30, men så här på vintern får man vara glad för det lilla.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar