Ormvråk

En av vråkarna som terroriserar fågelborden i kvarteret satte sig en kort stund utanför kontoret. Har aldrig varit med om att de är så oskygga. Sparvhökarna brukar kunna arbeta utan konkurrens bland husen. Dimmigt och dystert, hoppas att 2011 blir lite mer färggrannt. Om inte förr så börjar det väl när glödsandbina flyger ut, det är drygt tre månader tills dess. Mitt sommarprojekt drog iväg över hösten och vintern, det verkar bli ett halvår insekter, ett halvår fåglar. Blir nog bra.

Trädkrypare

Lite oväntat blev det ett nytt tomtkryss idag, när en trädkrypare dammsög några av träden utanför kontoret, och sedan försvann igen. Fågeln på bilden är fotad tidigare idag, någon kilometer bort, där det häckar några par. I vanlig ordning hann jag med en enda bild, och det var väl för mycket begärt att hela fågeln skulle komma med. Märkligt att de ska vara så svåra att se på tomten när de finns året om så nära. De går ju knappt att missa bland hemmaträden. Detsamma gäller för övrigt nötväcka, som jag fortfarande saknar på tomtlistan. Det ska nog till en riktigt kall vinter, som vi har i år, för att de ska våga sig in bland husen. Trädkryparen blev art nummer 135 på tomtlistan, en rätt okej siffra med tanke på att jag bara ser hustak och små trädgårdar åt alla håll. De allra flesta passerar bara under sträckperioderna, och det är nog inte mer än ett tiotal arter som rastat. På den listan hamnade för övrigt en ormvråk för några dar sen, när den kraschlandade i trädgården på jakt efter en skata. Har sett flera vråkar passera lågt över taken här den senaste veckan, de vanliga jaktmarkerna är väl djupfrysta.

Björktrast III

En alldeles underbar, rimfrostig morgon.

Storspov II

Mycket is på Lommabukten.

Kärrsnäppor

Ovant med så här långa köldperioder. Fåglarna har gått från förvirrade till apatiska. Förutom kärrsnäpporna, då, de knatar som vanligt runt som små troll, totalt fokuserade på småkryp och sandmaskar och vad det nu kan dyka upp för godsaker i issprickorna. Under isen kan det nog vara relativt gynnsamt, med stora ytor sand nu när vattnet är fruset och isolerar en aning. Så det gäller väl bara att vara på plats när tillfälle öppnas. Kärrsnäpporna är alltid vackra, men det är ändå något visst med vinterdräkten, med de isgrå, snövita och sandbruna nyanserna.

Storskarv

Annandagen brukar vara en alldeles utmärkt utflyktsdag, men idag var det fortfarande vanskligt att ge sig ut. Stark nordanvind började proppa igen småvägarna med snö igen, en fuktig nederbörd började yra, och det blev glashalt även på de renskottade vägytorna. I ån, vid en liten vak, satt ett gäng storskarvar och väntade på att det skulle dyka upp någon fisk, borde vara bättre chanser att hitta mat ute i havet, de är ju inte de elegantaste simmarna, direkt.

Gråsparv

Juldagspromenaden blev ovanligt kaloribrännande, flera decimeter snö på många ställen. Riktigt snål vind också, i tio minus vill man gärna ha den i ryggen, men det går ju bara åt ena hållet i regel. Jag brukar passera ett gäng gråsparvar på hemmarundan, de håller till vid ett välmatat fågelbord. Helt omöjligt att få vettiga bilder på dem, fast de sitter helt nära. De brukar gömma sig i den allra snårigaste häcken. Idag satt i alla fall en helt öppet, typiskt att det blev ett höghus i bakgrunden. Men å andra sidan är det i sån miljö de oftast håller till, och hon är ju faktiskt väldigt fin.

Sångsvan

Isen börjar tjockna ute på sundet.

Havstrut

Idag på morgonen var det 18 minus, den kallaste morgonen sen vi flyttade hit till sydvästra Skåne. Det är väl bara en tidsfråga innan sundet fryser till, senast det hände var -95, har jag för mig. Mesarna i trädgården får solrosfrön och talgboll, men för andra är det svårare med födan. Havstruten putsade sig frenetiskt för att försöka få bort isen från fjädrarna. Han kom flygande och landade på ett ställe som jag passerat en stund innan, och såg ändå rätt pigg ut, så jag hoppas att han hinner värma upp sig ordentligt i solen framåt dan.

Kråka II

Tornfalk IV

Björktrast II

Tvestjärt

Den här tvestjärten bor i köksfönstret, och slipper övervintra under tre decimeter snö.

Storspov

Spovarna brukar vara mycket vaksamma och svåra att komma nära, men idag hade jag tur när jag stod i lä för den stygga vinden. Hon betade av stranden systematiskt åt mitt håll, tio meter ut i det grunda vattnet, sen in till stranden igen osv., i sick-sack. När avståndet väl var acceptabelt räckte såklart inte ljuset till mer än 1/30, men så här på vintern får man vara glad för det lilla.

Björktrast

Det finns en del bär kvar, men hur länge?

Gråtrut II

Tornfalk III

Råka

Den här råkan gjorde kaos bland gråsparvarna vid ett fågelbord.

Snösparv

Jobbar på kvällarna, så promenaden kan tas i ljuse. Idag längs 4,5 km skarsnöig skånekust. Inte ett liv tills jag var framme, då dök en flock med fem snösparvar upp. Fridsamma varelser, lätta att komma nära, rogivande att studera. En ensam sävsparv såg lite mer frusen ut.

Kanadagäss

Tres hombres

Fiskmås

Alla vita fåglar som flyger runt vid havet brukar få heta "fiskmås", eller, ännu värre, "vitfågel". Det är lite synd, för det finns ett tiotal arter som alla har sin egen personlighet. Fiskmåsen är nog den som är mest elegant - slank, långvingad och välproportionerad. Den har ju dessutom lite vänligare uppsyn än trutarna. Detta är en ungfågel som föddes i somras, den håller på att byta ut de slitna, gråbruna, juvenila fjädrarna mot en omgång enfärgat öresundsgrå. Nästa vinter kommer den nästan att vara vuxen.

Kanadagås

Öresundsytan är oerhört dynamisk så här på vintern, kan se ut som allt från flinta till aluminiumplåt.

Gulsparv

Ibland är det svårt att välja vad man vill ha. Det har varit alldeles för kallt de senaste dagarna, men idag när vindarna vred över mot sydväst kom istället den blygrå skånevintern tillbaka. Stadsnära förmiddagspromenad, mest för syns skull. Men det blev faktiskt rätt bra, roliga vinterarter som morkulla, järnsparv och forsärla, en pilgrimsfalk som jagade upp ett moln med bläsänder. Noterar, som nybliven fågelfotograf, att det finns en himla massa strån, löv och kvistar i naturen. Autofokusen tänker inte som jag, utan tycker att skärpan ska ligga än en decimeter bakom, än en decimeter framför. De sällsynta gånger den hittar rätt är där istället någon form av växtlighet framför fågeln som stör, gärna på det olämpligaste stället. Typ ögonen. Idag blev det minst 30 sådana bilder på blåmesar. Gulsparven satt något bättre till, och räddade min dag.

Tornfalk II

Storskrake

Jobbigt för alla fåglar i kylan, men storskrakarna har väl ändå naturens gosigaste dunjackor, inbillar jag mig. Från igår, idag gick det inte att gå ut...

Större hackspett

...och idag var det ännu kallare, men oj, vad vackert! Ljuset skiftade hela tiden när snöbyarna avlöste varandra, med skön vintersol emellanåt, som om någon satt och lekte med en dimmer. Speciell känsla att köra över slätten när snön yr och drivorna hugger tag i däcken. Man får hålla sig hemmavid. Den större hackspetten sprang jag förstås på i ett av de tjockare snöfallen.